freddelarsson

Äntligen så har Fru Fortuna bestämt sig för att "cut me some slack". 
Sedan jag sist skrev så har jag varit ut på ett par dejter med HON, vi har varit på bio, käkat middag, allt det vanliga.
Jag trivs verkligen. Det gör jag.

Vi ska träffas imorgon kväll på platå igen. Jag ska dit med Bäcken och grabbarna. Det känns lite pirrigt, att visa upp henne för första gången.

Dagens låt: Håkan Hellström - Precis som Romeo (Behöver jag förklara?)


Jag såg "Kalle och Chokladfabriken" idag. Väldigt vacker film.

Jag har märkt att det är många som kör det här med "Dagens låt". Börjar tro att det kan vara någonting för mig med.

Så, här börjar alltså en tradition:

Dagens Låt: Du är också dum - Hets! (Mest för att inte må så dåligt för att jag gjorde slut med Sandra. Du är också dum. Det är inte bara jag.)

// Freddie - en sucker

Jag mår inte bra. Jag har inte sovit mer än några minuter sen jag gjorde slut med Sandra. Det här funkar inte. De började fråga idag i skolan, de tyckte jag såg lite sliten ut. Jag försökte skämta bort alltihopa. Tror att det funkade. Men, varför är man så rädd för att be om hjälp? Är det inte precis det man behöver?
Någon som lyssnar och, i bästa fall, kan hjälpa en. Eller är det kanske en utopi?


Det körde nyss förbi en bil utanför mitt fönster. Klockan är tjogo minuter i sex på morgonen. Tänk om det har hänt någonting. Tänk om det är en orolig pappa som är ute och leter efter sin dotter, som är ute på studentskiva, det börjar väl bli tid för dom nu. Tänk dig när han hittar henne, nerspydd i sin finklänning.
Han blir, som alla pappor, alldelles för rädd för att säga hur rädd han var. Det gäller nog inte bara pappor, tror jag. Istället för att berätta hur glad han blir över att hitta henne så skäller han ut henne;
Hur kunde hon svika honom, och mamma, så mycket? Förstår du inte hur oroliga de har varit?!



Jag måste försöka sova lite. Om två timmar har jag optimeringslaboration. Hoppas jag kan det.

Natt.

Jag har gjort slut med Sandra. Hon var helt säker på att det var för att hon hade börjat prata om att flytta ihop. Det var det inte. Även om det var en fullständigt idiotisk idé. Vi hann ju bara vara tillsammans några veckor.

Såg HON i skolan med emo-killen idag. Jag undrar om dom är tillsammans, det verkar inte riktigt så.
I och för sig så verkade det nog inte som att jag och Sandra var tillsammans heller.

Funderar på om jag ska gå ut på hg ikväll och glömma det här på det gamla vanliga sättet.

Eller så stannar jag hemma och lagar något gott, korkar upp en flaska rödtjut, tänder några ljus och kollar på en bra film. Det lät inte heller så dumt.
Att vara med mig själv ett tag. Det känns verkligen som att jag behöver lite me-time.

Nej, så får det bli. Jag slår på Smiths-skivan och korkar upp.

Glad Alla hjärtans dag...

// Fredrik

Ojoj, vilken kväll det blev till slut. Jag hade ingen aning om att det kunde gå så vilt till på Folkan. Jag visste i och för sig inte att Folkan fanns.

Hennes (Annelies) föräldrar var borta över helgen, så hon hade hela huset för sig själv. Vi förfestade där, tillsammans med några av hennes kompisar. Jag kände mig väldigt gammal. Sedan så skulle vi gå vidare och lyssna på Perikles som lirade på Folkan. Vi blev kvar hos  Annelie ganska så länge, hon bjöd på rödtjut och whisky. Direkt från pappas spritskåp.

Jag måste ta tag i mitt liv nu. Det kan inte fortsätta så här. Jag vill bara gå hem till HON och lägga mig i soffan bredvid henne och titta på någon dålig film. Det är det jag vill.

Perikles hade redan hunnit startat när vi kom dit. Jag trodde att det skulle vara några gamla fyllon som satt och beställde in det vanliga hela tiden, men ack så fel jag hade. Det är sjukt drag där, lite väl låg snittålder bara. Perikles var grymma, allsång i "Var ska vi sova inatt?" var inte att leka med. Jag hade faktiskt riktigt roligt.

Men, jag vet inte om jag verkligen vill lämna Sandra. Hon är precis en sån tjej som jag hade velat vara med innan jag började plugga. Hon har snackat om att flytta ihop.

Jag sov hos Annelie. Det blev, som vanligt, lite jobbigt vid frukosten dagen efter. Hon undrade om hon kunde få mitt telefonnummer när jag skulle gå. Jag tyckte det lät som en dålig idé.
Hon såg lite ledsen ut.

På bussen hem ringde jag och pratade med HON. Vi pratade en halvtimme.
Jag måste berätta för Sandra. Innan jag sårar henne ännu mer. Och mig själv.

Har precis spelat en hockeymatch. Ganska så avslaget, precis som slevens öl i omklädningsrummet efter matchen

Röken från Billerud låg tät och solnedgången färgade himmelen röd över Globalhallen i Skärblacka. Jag missade sista bussen. Vilken jävla miss. Nu verkar det som att det löser sig ändå. Jag gick nämligen upp till Pizzeria Domino och träffade en brud där. Har precis gått med henne hem, vi ska föra här. Sen så ska vi vidare till folkan (Folkets Hus) där Perikles spelar ikväll.

Hon var snyggare naken, men det kanske inte är så noga med mode i Blacka. Jag vet inte.

Jag återkommer med en uppdaterad version.

// Freddi - the best scorer ever.

Jag funderar på att klippa av mig mina guldlockar, tror att jag skulle må bra av en omstart. Jag har harvat i samma spår ett bra tag nu.

Mötte HON på väg hem från Statoil igår. Vi delade på ett par nyinköpta John S. Hon är sexig med cigg i munnen, det är nog inte jag.

Men, hur skulle jag klippa mig då? Jag skulle kunna testa budgetvarianten och raka av mig allting, men det tror jag inte att jag vågar.

Jag måste göra slut med Sandra. Det börjar bli för jobbigt med alla lögner.

Det skulle väl kunna funka med ett par nya jeans också. Men jag tror det krävs något mer.

Hon är till och med läcker dagen efter. Det VET jag att jag inte är.