Hg. Det var ju fredag, eller hur?
Jag har precis kommit hem ifrån den kära herrgården. Allting är perfekt där. Eller ja, kanske inte allting. Någonting är inte där längre, det har försvunnit. Men ibland verkar det dyka upp igen. Och då är ingen gladare än jag. Så det så.
Jag har märkt att jag ofta skriver så här "novell-pretto", typ; ''vi sågs på Stenbrötsgatan och natten var lika tyst som vi.' Grejen är att det känns alltid så när jag träffar HENNE. Det känns som jag är en figur i något som någon annan har kokat ihop, att jag inte riktigt styr över vad som händer själv. Framförallt så känns det hela tiden som att jag tar ett steg åt fel håll varje gång vi ses.
En vecka går faktiskt snabbt.
Vi träffades igen ikväll. Det verkar som vi är periodare, HON och jag. Inte på sprit, men på varandra. Det kan vara nog så dåligt det. Att ta sig ett järn skadar sällan någon annan än mig själv. Men det andra. Det ledar bara (bara!) till problem.
Dagens Låt: Doktor Kosmos - Bredäng Centrum (Ett sådant soundtrack kan verkligen inte vara dåligt. Verkligen inte.)
Jag har märkt att jag ofta skriver så här "novell-pretto", typ; ''vi sågs på Stenbrötsgatan och natten var lika tyst som vi.' Grejen är att det känns alltid så när jag träffar HENNE. Det känns som jag är en figur i något som någon annan har kokat ihop, att jag inte riktigt styr över vad som händer själv. Framförallt så känns det hela tiden som att jag tar ett steg åt fel håll varje gång vi ses.
En vecka går faktiskt snabbt.
Vi träffades igen ikväll. Det verkar som vi är periodare, HON och jag. Inte på sprit, men på varandra. Det kan vara nog så dåligt det. Att ta sig ett järn skadar sällan någon annan än mig själv. Men det andra. Det ledar bara (bara!) till problem.
Dagens Låt: Doktor Kosmos - Bredäng Centrum (Ett sådant soundtrack kan verkligen inte vara dåligt. Verkligen inte.)
Kommentarer
Trackback