freddelarsson

I takt med att det nya året gryr, så växer även jag som människa.

Det där läste jag någonstans, kan inte riktigt komma ihåg varifrån. Men jag tyckte det var fint.

Jag måste be alla läsare om ursäkt. Jag har gjort några dåliga val (och prioriteringar) de sista dagarna. Istället för att förse alla behövande där ute i cyberetern med mina alster, så har jag valt att ta mig in på ett annat, mer destruktivt, spår. Spännande, ja, men ändock destruktivt.

Jag kommer återkomma med en uppdatering, måste bara komma på hur jag ska förklarar hela skiten för Sandra

Vi träffades på Hantverkargatan. Hon stod där, i sina röda skor. Inte alls olik Dorothy (eller JD, för den delen)
Vad gjorde HON i Gävle?
Jag vaknade av cigarettrök i ansiktet. Jag tittade upp och fick en kyss till svar. Vi pratade en liten stund och bestämde att det här var en dålig sak att göra, det väcker för mycket känslor.

Det var vi överens om.

Sen hade vi sex en gång till.

Är det så att om man står inför ett val, gärna moraliskt, så kan man i alla lägen se vilket som är det rätta att göra? Så tror jag att det är. Därför är det så konstigt att jag alltid väljer fel.
Jag börjar misstänka att jag ser vilket som är rätt, och skiter totalt i det. Jag utkristalliserar det korrekta alternativet, för att sedan göra någonting helt annorlunda. Det är som en spark i pungen på patriarkatet. En kommunistisk smäll i högerblockets mellangärde. Proletärernas sätt att slå in skallen på det elitsatsande samhället.

Jag bör nog söka hjälp